Biohacking
Biohacking handlar om att förstå sig själv och att lära sig hur din kropp fungerar för att bättre kunna hantera dina eventuella hälsoutmaningar. Det handlar om att göra små, medvetna förändringar i din livsstil för att optimera din kropps biologi och må bättre. Uttrycket ”du är vad du äter” gäller även i en bredare mening, där allt vi konsumerar - mat, tankar och rörelse - påverkar vårt beteende. Det kan handla om att justera kosten, träningen eller sömnvanorna för att optimera kognitiv funktion, energi och viktkontroll.
Vissa menar att avancerad teknik är nödvändig för biohacking, men små livsstilsförändringar är minst lika effektiva. Fokusera på det som fungerar för dig och släpp det som inte gör det. När det kommer till hur din kropp känns, är du trots allt experten.
På Uma Health arbetar vi med flera biohacks som bl.a. sömnoptimering, nervsystemsreglering, naturliga nootropics, fasteprogram mm.
Är fasta rätt för dig?
Periodisk fasta och terapeutisk fasta kan aktivera just SIRT, AMPK, och mTOR och kan därmed påverka den cellulära hälsan. SIRT är kritiska proteiner som reglerar cellulär hälsa genom en molekyl som kallas NAD+. De slår på och av gener mot åldrande, reglerar celldöd, reparerar DNA och spelar en roll i ämnesomsättningen. Att aktivera AMPK genom fasta har alla möjliga fördelar som kommer att påverka din livslängd och din livskvalitet positivt. Det hjälper bl.a. till att reglera mTOR som styr celltillväxt, metabolism, hjärnfunktion, cellregenerering och många andra kritiska processer. Fasta har visat sig påverka insulinproduktionen och blodsockernivåerna på ett positivt sätt. Genom att begränsa perioden då vi äter kan vi minska insulinresistens och förbättra kroppens förmåga att hantera blodsocker, vilket kan vara fördelaktigt för att minska risken för typ 2-diabetes och andra metabola sjukdomar. Det är viktigt att notera att periodisk fasta eller terapeutisk fasta inte passar alla och att det är viktigt att konsultera en läkare eller hälsocoach innan man påbörjar någon form av fastekur. Det är också viktigt att komma ihåg att fasta inte bör användas som en snabb lösning för viktminskning eller för att ersätta en balanserad kost och hälsosamma matvanor. Personer som är gravida, ammande eller med tidigare ätstörningsproblematik är inte lämpade att fasta.
Hur påverkar kronisk stress åldrandet?
Stress, i sin enkelhet, kan definieras som kroppens svar på yttre fysiska, mentala eller känslomässiga påfrestningar. När vi upplever stress aktiveras det autonoma nervsystemet, som styr våra kroppsliga funktioner utan att vi behöver tänka på det. Det sympatiska nervsystemet, som är en del av det autonoma nervsystemet, aktiveras och sätter igång en "fight or flight"-respons. Detta innebär att hjärtfrekvensen och blodtrycket ökar för att förbereda oss fysiskt på att möta hotet eller fly från det. Samtidigt frigörs stresshormoner som kortisol och adrenalin som har en viktig roll i att mobilisera energi och hjälpa oss hantera utmanande situationer. Men om stressen blir långvarig eller överväldigande kan det ha negativa effekter på vår hälsa. Höga nivåer av stresshormoner kan minska immunförsvarets effektivitet och göra oss mer mottagliga för infektioner och sjukdomar. Att bara läsa en del av denna information kan vara stressande, men det behöver inte vara det. Risken att utveckla stressrelaterade sjukdomar och tillstånd kan minimeras eller till och med elimineras genom att ta kontroll över hur vi hanterar situationerna omkring oss. För att ta hand om vår stressnivå och hantera den är det viktigt att hitta sätt som fungerar för oss. Det kan handla om avslappningsövningar som meditation, djupandning eller mindfulness, regelbunden fysisk träning för att frigöra endorfiner, samt att skapa en balanserad livsstil genom att försöka hitta tid för återhämtning och sunda relationer.
Den cirkadianska rytmen
Den cirkadianska rytmen är vår inre biologiska klocka som reglerar vår sömn-vakenhet, ämnesomsättning, hormonproduktion, kroppstemperatur och våra matvanor under en 24-timmars cykel. Forskning har visat att den cirkadianska rytmen spelar en viktig roll i cellernas åldrande och att störningar i dygnsrytmen kan bidra till en ökad risk för hälsotillstånd som mag-tarmsjukdomar, diabeter och kardiovaskulära problem. Dessutom kan en obalans i den cirkadianska rytmen påverka våra hormonutsöndringar och ämnesomsättning, vilket kan ha negativa konsekvenser för vår viktreglering och öka risken för fetma. Den cirkadianska rytmen påverkas av externa faktorer, främst ljus och mörker. När vi utsätts för ljus, särskilt det blå ljuset från solen, signalerar det till hjärnan att det är dagtid och att vi bör vara vakna och alerta. När det blir mörkt frigörs hormonet melatonin, vilket signalerar att det är dags att sova och att kroppen ska förbereda sig för vila och återhämtning. För att hålla vår cirkadianska rytm i balans är det viktigt att exponeras för tillräckligt med ljus under dagen och undvika starkt ljus på kvällen, särskilt från mobiltelefoner och datorer som avger blått ljus. En annan viktig faktor är att upprätthålla en regelbunden sömn-vakencykel och undvika sömnbrist. Sömnbrist kan påverka cellernas åldrande genom att öka inflammation, minska cellreparation och störa celldelning. Att äta på regelbundna tider och undvika att äta under perioder av naturlig fasta, som nattetid, också hjälpa till att stödja den cirkadianska rytmen och förebygga åldrande. Kroppens ämnesomsättning och matsmältning är kopplade till den cirkadianska rytmen, och störningar i ätmönstret kan påverka hälsan negativt på lång sikt. En synkroniserad cirkadiansk rytm är därmed av stor betydelse för att vi ska fungera optimalt.
